Psykiskt våld – vanligt, skadligt och ofta osynligt

När våld i nära relation diskuteras tänker många på slag, knuffar och fysiska skador.

Men Brås senaste nationella kartläggning visar att psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relation, för både kvinnor och män.

Det innebär att den mest utbredda våldsformen också är den som syns minst.

Hur vanligt är psykiskt våld?

Enligt Brå (2024) uppgav:

• 15,2 procent av kvinnorna och
• 11,7 procent av männen
  

att de utsatts för någon form av våld i nära relation under 2022.

Den vanligaste våldsformen var psykiskt våld.

Ser man till livstidsperspektivet uppger 35,3 procent av kvinnor och 20,8 procent av män att de någon gång i livet utsatts för våld i nära relation. Psykiskt våld utgör en betydande del av denna utsatthet.

Det betyder att en stor del av våldet i nära relation inte nödvändigtvis handlar om fysiska angrepp – utan om kontroll, nedvärdering och systematisk påverkan.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan bland annat bestå av:

• kränkningar och förnedrande kommentarer
• hot eller subtila skrämselstrategier
• isolering från familj och vänner
• kontroll av kontakter, ekonomi eller vardagliga beslut
• skuld- och skaminducerande beteenden
• manipulation som får den utsatta att ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning
  

Psykiskt våld utvecklas ofta gradvis. Det kan börja med kritik eller kontrollerande beteenden som normaliseras över tid. Just den långsamma förskjutningen gör det svårare att identifiera.

Varför polisanmäls psykiskt våld så sällan?

Brå visar att endast 2,7 procent av dem som utsattes för våld i nära relation under 2022 uppgav att händelsen polisanmäldes. Samtidigt uppgav 16,4 procent att de sökte stöd eller hjälp.

En viktig förklaring är att vissa handlingar som ingår i kategorin psykiskt våld inte alltid är brott i juridisk mening – även om de är skadliga. Det kan exempelvis handla om upprepade kränkningar eller kontrollbeteenden som var för sig inte är straffbara.

Samtidigt finns det juridiska ramar som tar sikte på upprepade kränkningar i nära relationer, exempelvis brottet grov fridskränkning (eller grov kvinnofridskränkning). Där bedöms helheten – alltså ett mönster av upprepade brottsliga handlingar – snarare än en enskild händelse.

Men den juridiska gränsdragningen är komplex, och många utsatta vet inte vad som faktiskt kan vara brottsligt.

Konsekvenserna – mer än ”bara ord”

Psykiskt våld lämnar sällan synliga märken, men konsekvenserna kan vara djupgående.

Brå konstaterar att våld i nära relation – särskilt när det sker upprepat – är kopplat till:

• försämrad psykisk hälsa
• ångest och nedstämdhet
• sänkt självkänsla
• ökad rädsla och otrygghet
  

Eftersom psykiskt våld ofta sker över tid kan det påverka den utsattas beslutsförmåga och handlingsutrymme. Det kan skapa osäkerhet kring vad som är rimligt, tillåtet eller normalt.

Det är också vanligt att den som utsätts initialt inte själv definierar det som våld. I Brås kartläggning uppger en betydande andel av dem som inte polisanmält att de inte uppfattade det som hänt som ”tillräckligt allvarligt” eller inte visste att det kunde vara brottsligt.

Därför är kunskap avgörande

När psykiskt våld inte lämnar synliga spår riskerar det att:

• bagatelliseras av omgivningen
• ifrågasättas av myndigheter
• förminskas av den som utsätts
  

Att synliggöra psykiskt våld handlar därför inte bara om att beskriva beteenden – utan om att ge språk och förståelse för hur makt och kontroll kan utövas utan fysiskt våld.

Statistiken visar tydligt att stöd ofta är första steget. Nästan hälften av de utsatta berättar för någon i sin närhet, och betydligt fler söker stöd än gör en polisanmälan.

Det innebär att samhällets respons behöver rymma mer än rättsprocessen. Kunskap, juridisk vägledning och terapeutiskt stöd är centrala delar av att både förebygga och bryta våld.

Psykiskt våld är inte mindre allvarligt

Att psykiskt våld är vanligt betyder inte att det är mindre skadligt. Tvärtom visar forskning och nationell statistik att det är en central del av våldets struktur i nära relationer.

Att identifiera det tidigt kan vara avgörande – både för att minska lidande och för att förhindra eskalering.

Kvinnohjälpens arbete

Kvinnohjälpen arbetar för att stärka kunskapen om psykiskt våld och bidra till en bredare förståelse för hur våld i nära relation kan se ut.

Det innebär att:

• sprida faktabaserad information
• erbjuda juridisk vägledning
• bidra till professionell kompetens kring våldets olika uttryck
• stärka samverkan mellan juridik och behandling
  

När våldets mest osynliga form blir synlig ökar möjligheten att upptäcka det tidigare – och att agera i tid.

‍