När våldet ökar under storhelger – vad betyder det egentligen?

Varje år i samband med jul- och nyårshelgerna rapporterar polisen om ett ökat inflöde av anmälningar som rör våld i nära relation. Liknande mönster syns även vid andra längre ledigheter, som påsk och sommarsemester.

Det gäller särskilt brott som drabbar kvinnor och barn.

Men vad betyder det egentligen när siffrorna stiger under storhelger?

Ett återkommande mönster i statistiken

Statistik från Brå visar att våld i nära relation är ett omfattande problem året runt. Samtidigt har både Polismyndigheten och forskare uppmärksammat att vissa perioder – särskilt längre ledigheter – ofta innebär fler anmälningar.

Det finns flera möjliga förklaringar:

• Fler personer är hemma under längre sammanhängande tid.
• Sociala krav och förväntningar ökar stressen.
• Alkoholintag ökar under vissa helger.
• Konflikter som annars hålls tillbaka kan eskalera.
  

När människor tillbringar mer tid tillsammans i en redan konfliktfylld relation kan risken för våld öka.

Ökar våldet – eller ökar anmälningarna?

Det är viktigt att tolka statistiken med försiktighet.

Ett ökat antal polisanmälningar under en viss period betyder inte automatiskt att våldet i sig har ökat i samma omfattning. Det kan också innebära att:

• fler vågar anmäla
• fler har tillgång till stöd och information
• fler bryter tystnaden i samband med att de träffar släkt eller vänner
  

Brå visar i sin nationella kartläggning att det generellt är få händelser av våld i nära relation som polisanmäls. Endast en liten andel av dem som uppger att de utsatts anger att händelsen polisanmäldes.

Det innebär att anmälningsstatistiken bara visar en del av den faktiska utsattheten.

Barnens särskilda utsatthet under lov och helger

Under storhelger befinner sig barn ofta hemma under längre tid än vanligt. Om det finns våld eller allvarliga konflikter i hemmet innebär det att barn exponeras mer.

Forskning och myndighetsrapporter visar att barn som lever i miljöer med våld i nära relation riskerar både psykisk och fysisk ohälsa, även om våldet inte är direkt riktat mot dem.

Det är därför perioder då skolor och förskolor är stängda kan vara särskilt sårbara – eftersom den vardagliga kontakten med andra vuxna minskar.

Mörkertal och tystnad

Brås statistik visar att många som utsätts för våld i nära relation inte polisanmäler. Skälen kan vara flera:

• Man uppfattar inte det som hänt som tillräckligt allvarligt.
• Man är rädd för konsekvenserna.
• Man hoppas att situationen ska förändras.
• Man vet inte vad som är brottsligt.
  

Under helger kan dessa faktorer förstärkas. Samtidigt kan ledigheten också ge utrymme att reflektera, söka information eller berätta för någon i sin närhet.

Att anmälningarna ökar kan därför både spegla ökad utsatthet och minskat mörkertal.

Därför måste stödet finnas – även när samhället är ledigt

Oavsett om det är våldet eller anmälningsbenägenheten som ökar under storhelger pekar utvecklingen på samma sak:

Stöd och skydd måste vara tillgängligt året runt – även när övriga samhället går ner i tempo.

Brås kartläggning visar att det är betydligt vanligare att personer som utsatts söker stöd än att de polisanmäler. För många är det första steget att:

• förstå sin situation
• få juridisk vägledning
• prata med någon professionell
• planera nästa steg i trygghet
  

Rättsprocessen är central. Men den är sällan det första steget.

Vad kan omgivningen göra?

Under perioder då många träffar släkt och vänner kan omgivningen spela en avgörande roll.

Tecken kan exempelvis vara:

• ovanlig isolering
• stark oro eller nedstämdhet
• att någon verkar rädd för sin partner
• synliga konflikter som eskalerar snabbt
  

Att våga fråga, lyssna och ta oro på allvar kan vara ett första skydd.

Ett långsiktigt ansvar

Våld i nära relation är inte ett “helgproblem”. Det är ett strukturellt samhällsproblem som blir mer synligt under vissa perioder.

När anmälningarna ökar påminns vi om att:

• våldet finns året runt
• mörkertalet är betydande
• stöd och kunskap behöver vara långsiktiga
  

Kvinnohjälpen följer utvecklingen noggrant och arbetar för att bidra med kunskap, juridisk kompetens och förståelse för våldets olika uttryck och konsekvenser.

Att förstå statistiken är ett första steg.

Att säkerställa tillgången till stöd – även när samhället är ledigt – är nästa.

‍